2024-03-19
Lästid: 4 min
Sveriges vatten- och avloppsnät har grävts ner i marken i etapper sedan mitten av 1800-talet. Under många år har vi kunnat lita på att ledningsnätet förser hushållen med dricksvatten och leder bort avloppsvatten och regnvatten från fastigheter och gator. Men många rör är gamla och underdimensionerade. Dessutom renoverar vi dem långsammare än de åldras.
Om vi inte snart gör något åt problemet så finns det en risk att vatten- och avloppsförsörjningen kollapsar.
Frågan är, hur kunde det bli så här? Och vad leder det till för problem?
Ovädret Hans visade samhällets svagheter
Några ledtrådar finns i efterdyningarna av ovädret Hans 2023. Den 6:e augusti 2023 rullar Hans långsamt in över Sverige från Polen och drar med sig varm och fuktig luft. Ullared får 83,6 mm regn under ett dygn. Tågavgångar i hela södra Sverige ställs in och E6:an stängs av i höjd med Kållered, söder om Göteborg.
Kungsbacka gör nödutsläpp av sitt avloppsvatten för att inte vattnet ska gå bakåt upp i brunnar och fastigheter. Risken för bakterier i vattendragen ökar. Stora mängder nederbörd förstör 1000 tomter i Rättvik och översvämmar Faluån, och i Skåne anmäls 800 vattenskador och översvämmade källare.
Vatten forsar upp ur golvbrunnen
SVT rapporterar exempelvis om Hans och Monika Dagnert i Lund som får sin källare översvämmad. Mitt i natten börjar vatten forsa upp ur golvbrunnen och paret springer förtvivlat upp och ner för trappan med vattenhinkar utan att det gör någon synlig skillnad. Allt i källaren blir förstört och Dagnerts hus behöver saneras. I grannhusen händer samma sak. Minnen, möbler och människors privatekonomi dränks.
VA-systemet är inte dimensionerat för sådana mängder
Hans översvämmade VA-systemen nästan överallt där det drog fram. Regnmängderna var större än vad som ryms i brunnar och rörledningar. VA-systemet är inte dimensionerat att ta emot så mycket vatten på en gång. Så vattnet går baklänges i avloppssystemet och trycks upp i Hans och Monikas golvbrunn. På gatorna har vattnet ingenstans att ta vägen, så det blir stående och flyter dit marken lutar. Otur om ditt hus står i en svacka!
Höjda försäkringspremier
Branschorganisationen Svensk Försäkring berättar att de fem största försäkringsbolagen omedelbart efter ovädret Hans fick in 8400 skadeanmälningar som de uppskattar kommer kosta en miljard kronor. Flera försäkringsbolag vädjar till samhället att anpassa våra städer efter mer extrema väderförhållanden, annars kommer försäkringspremierna behöva höjas.
Hur har VA-skulden uppstått?
VA-skulden är ett komplext problem med många orsaker. Utifrån S:t Eriks efterforskningar finns det främst fem förklaringar till hur skulden har uppstått:
- Ett varmare klimat ger mer intensiv nederbörd.
- Samhällen växer och krymper, vilket ger feldimensionerade rörledningar.
- Renoveringstakten är för låg.
- VA-näten finansieras på fel sätt.
- Brist på kompetens.
Varmare klimat ger mer nederbörd
Enligt SMHI har det blivit allt vanligare med så här stora regnmängder de senaste 60 åren. Orsaken är att den globala medeltemperaturen har stigit 1,2 grader sedan 1900. Det gör att istäcket i Arktis smälter, vilket leder till att havet stiger. När luften blir varmare ökar avdunstningen från hav och vattendrag, och ju varmare luften blir desto mer fukt klarar den att bära. Det ger i sin tur upphov till mer nederbörd.
SMHIs mätningar visar att årsnederbörden har ökat från 400 till 500 mm på många platser. I Västra Götaland finns ett stort område som får över 1000 mm nederbörd per år, och mer kommer det att bli.
Ännu mer nederbörd i framtiden
FN:s klimatpanel har tagit fram fyra scenarier för att beräkna framtida klimatförändringar. Varje scenario baseras på antaganden om hur mycket växthusgaser vi kommer att släppa ut och experternas bedömningar om vad det får för effekter. Utifrån de scenarierna har SMHI räknat på hur mycket nederbörd vi kommer få i framtiden. Enligt det näst lindrigaste scenariot, som kallas RCP 4,5, så kommer nederbörden att öka med ytterligare 20-25 procent till 2070, beroende på var i landet du mäter.
Många VA-nät byggdes innan klimatet förändrades
Samtidigt är stora delar av vårt VA-system byggt innan klimatet förändrades. Varje gång nya rör grävts ner så har de dimensioneras för att klara den mängd nederbörd som meteorologiska prognoser bedömt att ett område kommer få inom överskådlig framtid. Om flödena ökar - vilket de gjort - så behöver ledningarna dimensioneras upp, annars uppstår flaskhalsar som får vanliga människors källare att vattenfyllas.
Samhällen växer - men stamnätet har samma dimension
En annan faktor som bidrar till skulden är att våra samhällen växer och byggs på från centrum och utåt. När ett bostadsområde byggdes på 50-talet så dimensionerades många VA-system för att klara det antal hushåll som byggdes då, plus lite extra kapacitet. Men när det 20 år senare byggdes ytterligare ett bostadsområde strax bortanför det tidigare, så kopplades ibland fler avlopp till samma stamnät utan att rören dimensionerades upp. Det innebär att samma gamla nät ska klara avloppet för två bostadsområden.
Samhällen krymper - men stamnätet har samma dimension
Dimensionering av spillvattennätet är också ett problem när samhällen krymper. Då minskar flödet i rören. I vissa fall minskar det så mycket att rör proppas igen av skräp som åker med ner i avloppsbrunnar och trasslar ihop sig. Därför tvingas småkommuner lägga resurser på att spola rent rören med jämna mellanrum för att rörledningarna ska fungera.
Går inte att överdimensionera rör
Man kan tycka att växande städer borde överdimensionera rören i huvudledningarna rejält redan från början. Men vanliga cirkulära rör kan bara överdimensioneras lite grand eftersom rören också måste uppfylla kraven för självrensning. Är rören för stora så blir flödet i röret för dåligt, vilket ger samma problem som i krympande städer.
Renoveringstakten är för låg
En tredje faktor är att vi generellt i Sverige renoverar VA-systemet långsammare än det åldras. Vissa kommuner har bra anläggningar medan andra har halkat efter rejält.
Enligt en rapport från WSP är förnyelsetakten 250 år, och Erik Karlsson på branschorganisationen Svenskt Vatten berättar att de tillsammans med forskaren Annika Malm räknat ut att Sverige investerar tio miljarder för lite varje år. Så rören ligger i backen långt över sin teoretiska livslängd, vilket allvarligt äventyrar deras funktion. Och en kollaps blir väldigt kostsam. För att komma ikapp säger Svenskt Vatten att vi till 2040 behöver investera 560 miljarder för att säkra vår vattenförsörjning.
Finansieringen räcker inte till
Vattenindustrins generalsekreterare Joachim Jämttjärn sa till Magasin T tidigare i år att våra VA-system finansieras på fel sätt, och att staten måste ta ett övergripande ansvar över VA-infrastrukturen och dess finansiering.
“Upprustningen av VA-näten är en stor kostnad för enskilda kommuner, vilket kommer att kräva en omställning av kommunernas VA-organisationer och markant högre avgifter”.
Saknas kompetens inom VA
Det behövs mer än ekonomiska resurser. Både Joachim Jämttjärn och Erik Karlsson på Svenskt Vatten berättar att branschen saknar folk med rätt kompetens. När Göteborgsregionen gjorde en kompetenskartläggning 2020 fann de att det länge varit svårt att hitta kvalificerad personal. Göteborgsregionens analys är att konkurrensen från privata sektorn är för stor och att det är svårt att locka unga till VA-branschen.
Skrev barnbok om Vatten och Avlopp
VA-ingenjören Emily Ryan tog saken i egna händer och skrev en barnbok om Vatten och Avlopp för att hon vill att fler barn (och deras föräldrar) ska upptäcka att VA-ingenjör är ett jätteroligt jobb. Vi håller tummarna att hon lyckas, för de som läser hennes bok idag kommer ha en väldigt stor skuld att betala för det VA-nät som dagens samhälle har misslyckats med att skapa.
I tillägg till Emily Ryans initiativ så krävs modiga politiker som vågar sätta en så här osexig fråga på den nationella dagordningen. Det krävs kanske att VA-infrastrukturen ska kollapsa på samma sätt som elförsörjningen i fjol, innan våra folkvalda vågar ta i frågan.
Läs artiklen Så löser vi VA-skulden.
